söndag 17 februari 2013

Ännu en dag på örnmyren

Idag har jag gjort ännu en sittning i örngömslet och risken är väl stor att det blir säsongens sista. Det är ju egentligen redan nu ganska sent men det har visat sig att det fortfarande är bra trafik av örnar på åteln. Eftersom det ljusnar tidigt var jag på plats redan kl 5 i morse. Klockan hann bara bli kvart över sju innan första örnen landade och det var knappt ljust. Ytterligare två eller möjligen tre kungsörnar dök upp och det uppstod som vanligt lite tumult om maten. Tyvärr var det ju fortfarande ganska mörkt och exponeringstiderna blev därför ganska långa. Men på den här typen av bilder med lite fart och fläkt tycker jag inte det gör så mycket med lite rörelseoskärpa. Exponeringen var också knepig då snön är vit och ljuset i övrigt knappt. Det innebär med andra ord ingen kontrast och inget sting i färgerna.






Fram till klockan kvart över nio går det i ett och vi har minst tre, mer troligt fyra olika individer nere på åteln. Sen börjar det... Först hör vi ett hardrev, det låter som en stövare, på åsen på andra sidan myren. Örnarna sticker naturligtvis. När hundskallen tystnat så kommer i stället en snöskoter längs med myren. Strax efter kommer den tillbaka men passerar då bakom oss. Efter ytterligare ett tag så hör vi en motorsåg som går en bit norrut och en traktor som kör fram virke.



Både örnar och korpar försvann naturligtvis och eftersom störningarna varit så pass många så var det ingen större idé att sitta kvar. Det skulle mycket till om de skulle komma tillbaka. Klockan halv tre är det bara att packa och gå hem. Det blev i alla fall två riktigt bra timmar med många härliga upplevelser. Tyvärr så var det ju inte riktigt ljust när bildchanserna stod som spön i backen kring kojan. Bilderna duger alltså inte till annat än som rena dokumentationsbilder. Det är bara att bryta ihop och komma igen en annan gång...

söndag 3 februari 2013

Ännu en helg med hökuggla

Nu har ännu en helg passerat och jag har tillbringat även denna helg i hökugglans sällskap. Härligt vinterväder med några minusgrader och ganska klart väder, i alla fall under delar av dagen. Det blev ca 800 bilder tagna under lördag och söndag och en del är jag ganska nöjd med. Några smakprov kommer här:

Här sitter den i den typen av högstubbe jag föredrar. En stam som knäckts av vinden ser trevligare ut och är mer naturlig än en som kapats maskinellt. Tyvärr satt den inte kvar så länge.

Här satte den sig lite lägre i en torraka och tillät mig smyga ganska nära. Observera hur lågt solen står. Klockan är halv fyra , det är nästan underbelyst på ugglan och skuggorna går snett uppåt.

Här sitter den i det som verkar vara favorittoppen med en klarblå himmel som bakgrund.

Petar inte tänderna men väl näbben.
 
Imiterar en gärdsmyg.

Passar på att sköta intimhygienen och visar hur vig hon är.

Även här fotograferad mot en klarblå himmel.
 
Här sitter den som den för det mesta gör, högt upp i en grantopp.

Den bild som jag är mest nöjd med den här helgen. Ljuset stämde och skärpan satt.

En annan gammal uv - fotokompisen Lennart, dök också upp på hygget.






söndag 27 januari 2013

Oftast händer inget. Ibland händer allt.

Idag åkte jag iväg för att kolla efter hökugglan igen. Idag hade den satt sig betydligt högre upp på hygget och det är tveksamt om jag hittat den om inte en bekant redan var på plats och hade lokaliserat den. Den bytte träd ett par gånger men fortsatte att sitta högt och ägnade sig mest åt att vårda fjäderdräkten. Rätt vad det är medan jag står och fotar ugglan hör jag hur det knäpper bredvid mig. En älgko med kalv kommer i lugnt trav på 50-60 meters avstånd och passerar. Tyvärr hinner jag inte riktigt med att vända kameran utan får bara någon bild rakt bakifrån på dem när de försvinner på andra sidan hygget.

Jag vrider tillbaka kameran och fortsätter att ta bilder av ugglan när den sitter och putsar fjädrarna. Plötsligt ser jag hur ugglan reagerar på något, lyfter och flyger iväg mot den tätare skogen. Jag försöker att se var den landar men tappar bort den bland träden. Strax efteråt kommer förklaringen. En kungsörn kommer rakt bakifrån på ganska låg höjd och sveper ner längs hyggeskanten. Jag hinner inte alls med att få in den i sökaren innan den försvinner bakom trädtopparna på andra sidan. Oftast sitter man i skogen timme efter timme utan att man egentligen ser något som är speciellt spännande. Helt plötsligt händer allt på nästan samma gång.

Troligtvis ligger något dött i närheten eftersom jag sett kungsörn på hygget två dagar i rad. Bilder blev det dock sparsamt med. Fick i alla fall några av hökugglan när den satt och putsade sig som blev lite annorlunda än de jag har sedan tidigare och några från när örnen skrämde iväg den. Några exempel kommer här. Eftersom inte jag orkar bestämma mig vilka som är bäst så gjorde jag en hel serie.









söndag 20 januari 2013

En helg med vinterväder och hökugglor

Den här helgen har det varit riktigt vinterväder. Igår riktigt kallt och idag något färre minusgrader med strålande sol på förmiddagen. En utmärkt helg att plåta hökuggla tyckte jag. Det gäller att passa på innan de drar tillbaka norrut och det kan dröja många år innan vi får ner dem hit till vår del av landet igen. Den här hökugglan höll sig mest på behörigt avstånd och satt helst i de allra högsta torrakorna. Idag var det också svårexponerat när det är stora partier som ligger i solljus och en del i skugga. Ugglan var ganska aktiv och jagade, åtminstone ett jaktförsök såg jag lyckades och en sork fick sätta livet till. Jag försökte trots avståndet att ta några bilder förstås och i alla fall en flyktbild av den jagande ugglan i gräset blev jag riktigt nöjd med. Det är en ganska kraftig delförstoring så den håller inte till någon stor papperskopia men här på webben duger den gott. Här kommer några smakprov av helgens skörd.





söndag 13 januari 2013

Ännu en dag i örngömslet

Årets andra sittning i örngömslet blev både succé och fiasko. Jag har sällan eller aldrig sett så mycket örn under så lång tid eller så många olika individer på en och samma dag. I princip hela dagen var det örn inom synhåll. Skådarmässigt och upplevelsemässigt alltså en succé utan en lugn stund. Tyvärr höll de sig mestadels utom fotograferingsbart avstånd eller gjorde bara snabba överflygningar över mossen. Sammanlagd tid på åteln var nog inte mycket mer än fem minuter så bildmässigt blev det ett fiasko. Dessutom bjöd dagen på otroligt platt ljus. Detta blev dagens enda användbara bild. Lite kul ändå eftersom den sticker ut från de bilder jag har sedan tidigare.


Åtminstone var det tre olika örnar. Det kan jag med säkerhet säga eftersom de visade sig samtidigt. Detta är alltså det minsta antal örnar som fanns kring mossen under dagen men troligen var det fler. Kanske så många som sex olika men mer troligt fem. Frågan är varför de inte ville sitta längre stunder på åteln. Var de oroliga för varandra? Är det flera nya örnar i trakten så kan det ju vara så att de inte riktigt vet var de har varandra och har fastställt rangordningen sinsemellan. Eller var de helt enkelt bara mätta? Det har ju varit ganska bra trafik med örnar på åteln de senaste dagarna. Anmärkningsvärt var att första örnen landade innan kl 9 och den sista lämnade efter kl 16. Båda fallen alltså mer eller mindre i mörker. Hur som helst så gav dagen som vanligt mersmak. Jag måste försöka att sitta någon mer dag innan säsongen är slut. Det är många bilder som fortfarande bara väntar på att bli tagna.

torsdag 10 januari 2013

Hökuggla

Igår förmiddag tog jag ledigt några timmar från jobbet då jag hört att en hökuggla varit ganska stationär på ett hygge en tid. Hökugglorna håller ju normalt sett till längre norrut men kan ibland uppträda som strykfåglar längre söder ut, speciellt de år som det är ont om smågnagare. 2010 och 2011 var riktiga gnagarår och blev därför också bra uggleår. Alltså många lyckade häckningar och gott om ugglor som nådde vuxen ålder. 2012 blev ett betydligt sämre år för gnagare och därmed blir det också värre för den ovanligt täta ugglestammen att finna föda. Det medför att det trycker en del fåglar söder ut i sökandet efter lediga jaktmarker.


Vädret var inte vad jag önskat när jag gav mig av på morgonen, en blandning mellan regn, snö och hagel. Mörkt dimmigt och totalt platt ljus, inga bra förutsättningar för spännande fågelbilder alltså. Direkt på morgonen syntes heller inte hökugglan till på hygget men efter att regnandet,snöandet och haglandet avtagit så behagade den visa sig. Ljuset var fortfarande trist så bilderna blev inga tävlingsbilder precis men får duga som rena artporträtt.


Liksom de flesta ugglor är hökugglan en ganska lugn och självsäker fågel. Alltså relativt lätt för en fotograf att kunna komma nära och behaglig att jobba med.


Den bytte träd några gånger men flyttade sig aldrig speciellt långt. Däremot satte den sig aldrig så att man fick den där perfekta bakgrunden. Helst skulle jag haft den i toppen på en lagomt hög stubbe med mörk granskog i bakgrunden men vilda djur är svårregiserade. Kanske jag försöker att ta den bilden till helgen om ugglan är kvar. Det är i alla fall lovat bättre väder.

onsdag 26 december 2012

Julotta i det lilla kapellet på örnmyren

Igår på juldagen satt jag för första gången den här säsongen i örngömslet. Jag gjorde samma sak på juldagen förra året så det börjar nästan likna en tradition. Åtelkameran hade skickat mms med bilder hela julaftonen, vissa med tre örnar på. Det var 3-4 kallgrader ute och det snöade. Perfekt! Förväntningarna var alltså ganska höga. Tjugo minuter över sex hade jag lagt ny mat på åteln, tänt i kaminen och riggat kameran. Det var fortfarande kolmörkt ute så det var bara att vänta. Kvart över åtta, redan innan det är tillräckligt ljust för att fotografera, kommer en ung kungsörn och slår sig ned på åteln. Den hinner inte äta mer än ungefär en kvart så kommer en äldre individ och jagar bort den. Den äldre sitter sen och äter i över en timme. Den första örnen kommer sedan tillbaka och de båda sitter och äter tillsammans.


En tredje örn, ung och mycket ljus, lägger sig också i leken. Gång på gång attackerar den de båda andra och jagar dem från både åteln och sittplatserna i träden. Den äldre rår han inte på men med den yngre rivalen blir det en del riktiga fighter. Dessa attacker och strider ger mig en massa bildchanser och blir dagens stora behållning. Den gör säkert 10-12 anfall under förmiddagen.





Det är intressant att se hur de använder vingarna att slå med och oftast kopplar greppet kring varandras klor. Är det medvetet för att inte skada varandra tro? De skulle ju lätt kunna döda varandra om de verkligen ville. Den bakre "mördarklon" som de använder för att döda sina byten har säkert samma storlek som min lillfinger. Kraftmätningen blir nu i stället något mitt emellan örfilar och fingerkrok.




Det är ganska mörkt hela dagen och slutartiderna blir därför ganska långa. För att klara skärpedjupet bländar jag ned ett par steg vilket naturligtvis inte gör saken bättre och kompenserar med ett högre iso för att få okej slutartider. En viss rörelseoskärpa tycker jag inte gör så mycket i den här typen av actionbilder. Värre är dock bruset. Jag hade monterat MkIII-huset på mitt 600 mm objektiv och 50D-huset på 100-400 zoomen. Sexhundrat ger en för snäv bildvinkel för actionbilder på det avståndet så det blev det gamla huset som fick gå mest. Naturligtvis skulle jag med facit i hand bytt plats på husen. Bruset på MkIII:an är inget problem men på 50:an börjar det bli riktigt besvärande om man går högre än 1600 iso. Lätt att vara efterklok men man vet ju aldrig vad som kommer att hända när man sätter sig på morgonen.



Actionbilder är i princip omöjliga att komponera i fotograferingsögonblicket, det vill jag göra i datorn när jag kommer hem. Därför är en kortare brännvidd nödvändig för att få tillräckligt med luft kring motivet så att jag kan beskära. MkIII:ans större sensor och möjlighet till högre iso förefaller därför som det självklara valet på 100-400 zoomen så här i efterhand. Det var inte lika självklart kl sex i går morse. Visst kan man så här i efterhand ångra sig och tycka att man kunde ha gjort annorlunda men trots allt blev det de bästa kungsörnbilder jag någonsin tagit så det är svårt att vara missnöjd. Nästa gång kommer jag dock att göra tvärtom...