torsdag 22 juli 2010

Sommarens vita älgar Nr 8, 9 och 10.

Tisdagkvällen bjöd endast på en vit älg på långt håll och i mörker. Jag kunde inte ens med säkerhet avgöra vilken typ av djur det var men troligen en ko. Onsdagkvällen blev då lite bättre. Jag fick äntligen se den vita kon med de båda vita kalvarna som flera andra sett.



Kl var bara tjugo över tio och ljuset var skapligt tyckte jag, men ISO 3200 bländare 4 och 1/8 sekund säger något annat. I mörkaste laget för att fotografera älgar som rör sig. Åtminstone om man har tänkt sig att ta bilder som lämpar sig för utställning, tryck eller tävling. Jag tog ju ett gäng bilder ändå så klart, dels för dokumentationens skull och dels för att delge er här på bloggen.

Jag hade hoppats på fler bildchanser då älgarna oberört betade i lugn och ro utan att ta någon större notis om mig. Tyvärr kom en bil med norska turister och tvärbromsade. Tre skrikande och springande barn kastar sig ur bilen med mobiltelefoner för att föreviga älgarna. Enligt mitt tycke var det onödigt att gå ur bilen överhuvudtaget när älgarna endast är på 15 meters håll, men märkligt nog står de kvar. Droppen blir dock när modern kastar sig ur bilen med en cigarett i näven och skriker på barnen "-Kom nå da, vi må reise..." Detta får naturligtvis älgfamiljen att fly. Ja ja... Sånt får man räkna med när de rör sig så nära stora vägen. Allemansrätten är bra härlig ibland!



Gårdagens observationer gör att jag nu hittills i sommar sett tio olika vita älgar som jag med säkerhet kan säga inte varit samma. En av dem är ju dock som bekant död sedan en och en halv vecka tillbaka. Jag har också passat på att åka runt och kollat traktens åkrar för att förbereda sensommaren och se var man kan räkna med att älgarna dyker upp. Tyvärr verkar det vara sparsamt med havre i bygden i år vilket gör letandet i augusti/september lite mera chansartat.

tisdag 20 juli 2010

Äntligen vit kalv!

Sent igår kväll när jag nästan gett upp och var på väg hem fick jag äntligen se den vita kon med kalven. Klockan var nästan halv tolv och igår var det extra mörkt eftersom det var mulet. Det var ren tur att jag fick se dem. Platsen var exakt på metern det ställe där min gode vän Stefan hade sett dem halv fem samma morgon. Det var detta som gjorde att jag stannade till och tittade extra noga. En bit inne i skogen såg jag ett par vita skepnader som spöklikt rörde sig i dunklet mellan träden. Eftersom de sakta rörde sig öster ut paralellt med vägen så åkte jag och parkerade en bit längre bort där jag visste att det fanns en liten glänta. Hade jag tur så skulle de dyka upp i öppningen så jag kunde få en närmare titt.

När jag suttit i 10-12 minuter så dyker de upp och kon kommer så nära som ca tio meter. Tyvärr var det så mörkt att bilderna bara blev sudd. ISO 3200 och 1/4 sek klarar inte ens Canons IS system att hantera. Hur som helst så fick jag mig en bra titt och kunde konstatera att det inte var min gamle bekant, kon med det bruna örat. Detta var vit älg nr 6 och 7 för mig i sommar. Då vet jag också att det finns en vit ko med två vita kalvar i samma område som inte jag lyckats se ännu. I morse kl 4 gick jag upp för att göra ett nytt försök att fota dem i bättre ljus. Detta visade sig vara till ingen nytta, det enda jag såg var ett par rådjur och en räv. I kväll gör jag ett nytt försök. Skam den som ger sig!

måndag 19 juli 2010

Två nya vita observerade.

Igår kväll dröjde det länge innan jag hittade någon älg, men när det väl lossnade så kom de på löpande band. Fick syn på en grå ko, körde 100 meter och såg en vit ko. Körde ytterligare 300 meter och ännu en vit ko dök upp. Körde 200 meter till och ytterligare en grå ko visar sig. Tyvärr i mörkaste laget för att fota, men naturligtvis klämmer man några rutor ändå för dokumentationens skull och för att kunna föra in i dagboken tillsammans med plats och datum. Svårt att se i mörkret men så vitt jag kunde urskilja så var ingen av de vita korna min gamla bekanta med bruna vänsterörat.

Kl 04.30 i morse ringde min gode vän Stefan som har samma perversa böjelse när det gäller de vita älgarna som jag och berättade att han stod och tittade på en vit ko med vit kalv. När jag kom dit så var de naturligtvis borta. Jag har ännu inte sett någon av de nya vita kalvarna i år, trots att jag letat. Detta förbryllar mig lite...De enda kalvar jag sett över huvud taget i år, vita såväl som bruna, var faktiskt norr om Kalix och det gills ju inte riktigt om inte det är på hemmaplan.

Hittills i sommar har jag alltså sett minst fem olika vita som jag kunnat skilja åt. En av dessa är dock numera död. Ikväll och tidigt i morgon blir det nya friska tag för att försöka att få syn på någon vit kalv, helst i acceptabelt fotoljus.

söndag 18 juli 2010

De börjar röra på sig...

Nu börjar det att röra på sig i älgskogen. Augusti är enligt mitt tycke den säkraste månaden om man ska se älg. Kalvarna är tillräckligt stora för att följa med sin mor på lite längre utflykter. Tjurarna börjar att förbereda sig för brunsten och vandra runt för att leta lämpliga kor. Havren börjar mogna och dra till sig hungriga älgar.

På min runda igår kväll hittade jag en ny vit fjolårskalv, ännu en liten tjur. Storlek och hornuppsättning var nästan identisk med den som blev ihjälkörd för en vecka sedan. Bevisligen fanns det alltså två vita fjolingar av hankön. Den ene av dessa, troligen den jag såg igår, kan jag inte riktigt placera i "släktträdet" och har ingen aning om var han kommer ifrån.



Till sist lyckades jag också få se den vuxne vite tjuren som flera andra sett i trakterna kring Nolbykorset i sommar. Han lever farligt eftersom han håller till precis intill 61:an. Förhoppningsvis drar han sig längre från stora vägen nu när brunsten börjar. Tyvärr var det ganska mörkt, så några bilder blev det inte. Synd eftersom han stod helt öppet och jag var ganska nära. Jag har tagit för givet att detta är samma tjur som ifjol höll till i Ås, men jag är inte lika säker längre. Jag tyckte mig kunna se vissa skillnader men det kan ha varit mörkret som lurade mig. Jag hoppas att få se honom igen i bättre ljus och från vänster sida för att kunna avgöra detta. I vänster "armveck" hade han nämligen en stor böld (fibrom?) förra året som bör ha lämnat någon typ av ärr/spår efter sig.

Som ren bonus fick jag också se två stora tjurar med 8-10 taggar och fyra andra älgar, alla traditionellt grå. Det verkar alltså vara ganska gott om älg i år också. Det kan bli en riktigt kul augusti.

söndag 11 juli 2010

Min vite vän är död!

Eftersom jag är deltidsbrandman så är det min uppgift att åka på bränder, olyckor och sjukdomssfall de veckor jag har jour. Den här veckan har varit en sådan vecka.

Ikväll blev vi larmade till en älgolycka och direkt jag hörde larmet "Älgolycka - Påkerud" så anade jag vad det rörde sig om för älg, nämligen min nyfunne vite vän som jag skrivit om tidigare. Eftersom han rört sig på samma plats precis intill en ganska så hårt trafikerad väg de senaste 5-6 veckorna så var det väl egentligen bara en tidsfråga innan han skulle bli påkörd. När vi kom dit låg han mycket riktigt död i diket. (Det hade gått förhållandevis bra med dem som hade åkt i bilen). Älgvarningsskyltar har satts upp men vad hjälper det om inte folk sänker farten...

Eftersom jag följt de vita älgarna så länge, den här ända från födseln, så känns det lite sorgligt när någon av dem dör på det här viset. Men sådan är naturens gång i vårt moderna samhälle. Näst efter jakt så är trafik den vanligaste dödsorsaken bland våra älgar.

lördag 3 juli 2010

Brunt i brallan?

Den här natten har jag spenderat i det nybyggda stora gömslet vid Lassis nya åtel som jag satt i första natten. Tanken är att man därifrån kan få bilder på björnar i vacker miljö på myren och i skogskanten. Det fick jag också, men även närkontakt som inte riktigt fanns med i kalkylen.



Det börjar med att en järv dyker upp redan kl halv åtta. Den visar sig bara under bråkdelen av en sekund och långt borta i skogskanten innan den försvinner, så någon bild blir det inte. Förklaringen till järvens snabba försvinnande kommer bara några minuter senare när den första björnen dyker upp.



Efter detta går det i ett hela natten med att björnar kommer och går fram till kl 04.30 på morgonen. Det är åtminstone åtta olika individer framme som jag kan skilja åt. Som mest kan jag se fem olika björnar på olika platser runt om på myren samtidigt



Det syns tydligt att björnarna har en viss rangordning. De tolererar varandra på ett visst avstånd och kommer en större björn fram till åteln så går den mindre undan om den står och äter. Endast vid ett tillfälle denna natt ser vi en björn som bryter mot denna regel och det hela utmynnar i ett mindre slagsmål. Det krävs endast ett par snytingar och ett avgrundsvrål från den större björnen så är det hela över och ordningen är återställd.



Vid halvtiotiden passerar alfaparet i den vargflock som har sitt revir i området. Tyvärr är jag inte riktigt koncentrerad och de passerar för långt till höger för att jag ska kunna vrida kameran tillräckligt för att följa dem i sökaren. Tiken som kommer några meter efter hanen hinner jag få två exponeringar på innan även hon försvinner ut ur bild. Genom gluggen kan jag dock iaktta dem och se hur de lugnt passerar snett bakom gömslet. Det är en härlig naturupplevelse att se dessa fantastiska djur på så nära håll i sin naturliga miljö.



När det är som mörkast strax efter midnatt går en av de fyra björnar som för tillfället är framme, rakt fram till gömslet till vänster om mig. Ingen sitter där den här natten. Därefter går björnen rakt mot stora gömslet där jag sitter. Eftersom det är för mörkt för att fotografera och jag inser att det finns en uppenbar risk att björnen kommer att komma innanför närgränsen för mina objektiv (1,8 meter) så plockar jag i stället fram min kompaktkamera och försöker filma. Jag har varit nära björn flera gånger utan att egentligen känt någon form av rädsla eller obehag, men den här gången är det för första gången på de fyrtiotal nätter jag suttit i björngömsle nästan "brunt-i-brallan-läge" och en känsla som närmast kan beskrivas som osäkerhet infinner sig.

video

Normalt sett när björnar kommer nära så passerar de bara gömslet utan att ta någon större notis om det och fortsätta göra det som björnar gör, dvs leta efter något ätbart. Den här gången är det annorlunda. Denna björn är uppenbart intresserad av gömslet och kommer så nära som en meter innan den stannar och vädrar mot mitt objektiv som sticker ut. För första gången någonsin slår mig tanken att det bara skiljer en knapp meter i avstånd och att jag endast har en tunn vägg av tyg mellan mig och ett par käftar som utan vidare knäcker ryggraden på en fullvuxen älg. Hinner också tänka på filmen "Grizzly man"...

video

Björnen kollar runt lite och vädrar intensivt innan den tar ett par steg ut mot myren igen. Ca 4-5 meter från gömslet finns en stubbe med en fastspikad fläsksvål för småfåglarna. Denna får björnen korn på och river loss, lägger sig en stund och äter upp den. När den svalt svålen reser den sig och kommer åter igen fram till gömslet, krafsar lite på de stockar som gömslet pallats upp på för att inte sjunka ner i mossen och försvinner bakom det. Pulsen går ner lite och man börjar fundera på vad man egentligen upplevt. Ännu en stark naturupplevelse som man kommer att minnas hela livet.

video

fredag 2 juli 2010

Björncirkus

Återigen har jag spenderat natten nere vid det lilla tjärnet, fast den här gången i det stora gömslet. Chansen fanns nu till spegelbilder i vattnet mm. Första björnen kom redan kl 20, sedan kom det och gick björnar ända fram till midnatt.



Under nattens mörkaste timmar mellan midnatt och 02.30 hade björnarna den goda smaken att hålla sig borta, men när ljuset började återvända så kom de tillbaka. Som mest så var fyra björnar synliga från gömslet samtidigt. Totalt hade vi minst åtta individer framme.



Den här typen av spegelbilder har jag mängder av sedan tidigare besök, så den riktiga inspirationen ville inte riktigt infinna sig. Vad som var kul var dock att den lille svarte ungbjörnen med sändarhalsbandet dök upp igen tillsammans med sitt syskon. Den lille svarte skulle jag vilja ge diagnosen DAMP, det händer något runt honom hela tiden. Denna gång satt jag lite långt ifrån men lyckades få med på bild hur han kliade sig på ryggen mot en liten gran.



torsdag 1 juli 2010

Natt nummer tre

Tredje natten har spenderats i det gamla gömslet nere vid sjön. Vanligtvis brukar man kunna få fina bilder med björn/varg/järv som speglar sig i det lilla tjärnet, men inte den här gången.



Alla björnar kommer nämligen på fel sida och alldeles för nära. Det blev alltså även denna natt mest porträtt/artbilder. Ingen varg eller järv visade sig för oss men en ung havsörn fick fungera som pausfågel.



Den var ganska samarbetsvillig och gjorde flera låga flygningar över myren. Jag försökte att få några flyktbilder av örnen men eftersom det var mulet i natt så blev det långa tider och ett fåtal skarpa bilder.