lördag 3 juli 2010

Brunt i brallan?

Den här natten har jag spenderat i det nybyggda stora gömslet vid Lassis nya åtel som jag satt i första natten. Tanken är att man därifrån kan få bilder på björnar i vacker miljö på myren och i skogskanten. Det fick jag också, men även närkontakt som inte riktigt fanns med i kalkylen.



Det börjar med att en järv dyker upp redan kl halv åtta. Den visar sig bara under bråkdelen av en sekund och långt borta i skogskanten innan den försvinner, så någon bild blir det inte. Förklaringen till järvens snabba försvinnande kommer bara några minuter senare när den första björnen dyker upp.



Efter detta går det i ett hela natten med att björnar kommer och går fram till kl 04.30 på morgonen. Det är åtminstone åtta olika individer framme som jag kan skilja åt. Som mest kan jag se fem olika björnar på olika platser runt om på myren samtidigt



Det syns tydligt att björnarna har en viss rangordning. De tolererar varandra på ett visst avstånd och kommer en större björn fram till åteln så går den mindre undan om den står och äter. Endast vid ett tillfälle denna natt ser vi en björn som bryter mot denna regel och det hela utmynnar i ett mindre slagsmål. Det krävs endast ett par snytingar och ett avgrundsvrål från den större björnen så är det hela över och ordningen är återställd.



Vid halvtiotiden passerar alfaparet i den vargflock som har sitt revir i området. Tyvärr är jag inte riktigt koncentrerad och de passerar för långt till höger för att jag ska kunna vrida kameran tillräckligt för att följa dem i sökaren. Tiken som kommer några meter efter hanen hinner jag få två exponeringar på innan även hon försvinner ut ur bild. Genom gluggen kan jag dock iaktta dem och se hur de lugnt passerar snett bakom gömslet. Det är en härlig naturupplevelse att se dessa fantastiska djur på så nära håll i sin naturliga miljö.



När det är som mörkast strax efter midnatt går en av de fyra björnar som för tillfället är framme, rakt fram till gömslet till vänster om mig. Ingen sitter där den här natten. Därefter går björnen rakt mot stora gömslet där jag sitter. Eftersom det är för mörkt för att fotografera och jag inser att det finns en uppenbar risk att björnen kommer att komma innanför närgränsen för mina objektiv (1,8 meter) så plockar jag i stället fram min kompaktkamera och försöker filma. Jag har varit nära björn flera gånger utan att egentligen känt någon form av rädsla eller obehag, men den här gången är det för första gången på de fyrtiotal nätter jag suttit i björngömsle nästan "brunt-i-brallan-läge" och en känsla som närmast kan beskrivas som osäkerhet infinner sig.



Normalt sett när björnar kommer nära så passerar de bara gömslet utan att ta någon större notis om det och fortsätta göra det som björnar gör, dvs leta efter något ätbart. Den här gången är det annorlunda. Denna björn är uppenbart intresserad av gömslet och kommer så nära som en meter innan den stannar och vädrar mot mitt objektiv som sticker ut. För första gången någonsin slår mig tanken att det bara skiljer en knapp meter i avstånd och att jag endast har en tunn vägg av tyg mellan mig och ett par käftar som utan vidare knäcker ryggraden på en fullvuxen älg. Hinner också tänka på filmen "Grizzly man"...



Björnen kollar runt lite och vädrar intensivt innan den tar ett par steg ut mot myren igen. Ca 4-5 meter från gömslet finns en stubbe med en fastspikad fläsksvål för småfåglarna. Denna får björnen korn på och river loss, lägger sig en stund och äter upp den. När den svalt svålen reser den sig och kommer åter igen fram till gömslet, krafsar lite på de stockar som gömslet pallats upp på för att inte sjunka ner i mossen och försvinner bakom det. Pulsen går ner lite och man börjar fundera på vad man egentligen upplevt. Ännu en stark naturupplevelse som man kommer att minnas hela livet.

3 kommentarer:

  1. Hej Tommy! Kom inte ihåg hur jag landade här men nu är jag fast vid din blogg och underbara bilder. Själv är jag fotoamateur och naturen tilltala mig mest. Tack för att du dela med dig alla dessa upplevelser

    SvaraRadera
  2. Räknade dina hjärtslag under den här filmsekvensen,för de hörs klart och tydligt...88/60...Förstår att detta var en enormt spännade upplevelse..;))

    SvaraRadera
  3. Hej Tommy,
    Fin blogg du fått till och fantastiska bilder med spännande texter. Grattis!

    Lennart Augustsson

    SvaraRadera